sommar_5.jpg
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons

Lokal Utvecklingsplan
för
Sibbarp och Dagsås!

Under 2011 har vi arbetat fram en lokal utvecklingsplan. All text och fina
bilder har blivit ett dokument som vi är stolta över. Läs mer här....

lup_2

www.sibbarpdagsas.se

Vill du bidra med material?

Här hittar du all information Du behöver!

vivaljer1.png

Info Förskola Skola


Äventyrsskogen Sibbarp


Sibbarps förskola


Sibbarps skola

Lägenheter i Sibbarp

   Egen lägenhet   
Egen insats

Läs mer här

Skolmaten!

Om du vill att ditt barn i förskolan och skolan skall serveras mat som tillverkas av råvaror som är
odlade/uppfödda enligt svensk miljö- och djurskyddslagstiftning skall du vända dig till skolans rektor
och be om förtryckta blanketter. Du kan också använda de blanketter som är länkade hit.

Intyg:doc
Förklaring.doc

varbylogga

 

 

Välkommen till Sibbarp-Dagsås

Mitt emellan Falkenberg, Ullared och Varberg ligger Sibbarp och Dagsås. Vi är en levande bygd som har förskola, skola och väldigt många aktiva föreningar med aktiviteter för allt ifrån minsta barn till äldsta gamla. Vare sig du vill göra ett kort eller långt besök eller kanske bosätta dig här så är du hjärtligt välkommen.
______________________________________________

 

 

Sevärdheter
Järnframställning i Ugglehult PDF Skriv ut

Med hjälp av de avslöjande gårdsnamnen lyckades man på 1990-talet identifiera det område som omnämndes år 1197 då biskopen av Absalon donerade ett stycke mark till ett kloster på Själland. Marken låg i Halland och sträckte sig från öster till "den mölla där järn tillverkas". Gårdarna heter Järnmölle och Järnvirke och i Ugglehult alldeles i närheten hittade man slagghögar. Området där den vattendrivna järnmöllan tros ha legat är mycket vackert och lämpar sig bra för en upptäcksfärd.

Vägbeskrivning

Senast uppdaterad 2009-07-03 07:39
 
Asmundskälla PDF Skriv ut

Offerkällan har fått sitt namn efter biskop Asmund eller Osmund som sägs ha varit biskop i Göta rike i mitten av 1000-talet och som ska ha döpt folk i källan. Vid källan stod förr en offerstock som omnämns i kyrkoböckerna redan på 1600-talet. De gåvor man fick in där skulle användas till Sibbarps kyrkas prydande. På den tiden gick riksvägen förbi så det var många som passerade. På midsommarafton samlades bygdens folk och offrade till förtret för kyrkan och länsman. Det sägs att källan vid ett tillfälle tom stenades för att få stopp på festerna. Men den återställdes och även idag sker ett och annat offer.
Från gödeby går en vandringsled fram till källan. Man kan även ta sig dit från Sibbarp om man följer vägen mot Ästad. Mitt i en skarp kurva efter kyrkan följer man skylt mot Asmunds källa, ca 1 km.

Vägbeskrivning

Senast uppdaterad 2009-05-31 10:11
 
Källekullens gravfält PDF Skriv ut

Ta en utflykt tillbaks till järnåldern och vem vet du kanske hälsar på någon gammal släkting? Under järnåldern levde nästan alla i Halland på ensamliggande gårdar. Nära gården låg de små inhägnande åkrarna som kallades för inägan. I skogen runt omkring betade djuren fritt och det kallades för utmarken. Till gårdarna hörde även familjernas gravfält. Gårdsgravfältet vid Källekullen är ett bra exempel på hur det kunde se ut. Det finns tre sorters gravformer som visar att platsen använts under lång tid. Det finns en stensättning och fyra domarringar. Det finns även en skeppsättning där gravfältets högsta sten utgör stävstenen.

Vägbeskrivning

Senast uppdaterad 2009-05-31 10:18
 
Ästad Skolmuseum PDF Skriv ut

Har du funderat på att sätta dig på skolbänken igen? I Ästad kan du förverkliga dina drömmar. Men du hamnar i 1940-talets småskola, där viktiga ämnen på schemat är hembygdsundervisning och välskrivning. Gymnastik får du ha i kapprummet och lärarinnan bor på vinden.
Ästad Skolmuseum visar på en fantastisk skolmiljö där allt är som det var. Museet är öppet söndagar kl 11-18 från maj till september. Övriga tider efter överenskommelse. För grupper finns det möjlighet att vara med om en "skoldag".
För mer information och kontakt titta in på skolans egen hemsida www.astadskola.se .

Vägbeskrivning

Senast uppdaterad 2009-06-26 10:15
 
Grimetons Radiostation PDF Skriv ut
Besök radiostationen i Grimeton som från den 2 juli 2004 finns med på UNESCO:s världsarvslista. Titta på den enda fungerande långvågssändaren i sitt slag i hela världen. Radiostationen i Grimeton började användas 1924 och dess uppförande var en följd av att många kablar för telegramtrafik skadades under första världskriget och gjorde det svårt för svenskt näringsliv att hålla kontakt med USA. Det fanns en sändare i Karlsborg som klarade av telegramtrafiken till och från Europa men endast mer sporadiskt trafiken till USA:s östkust. Riksdagen beslutade att det skulle byggas en ny radiostation på Sveriges västkust och det blev radiostationen i Grimeton.

Hemsida: http://www.grimetonradio.se

Vägbeskrivning

Senast uppdaterad 2009-05-31 10:20
 
Truedsholm - En medeltida borg PDF Skriv ut

På Holma ö, en halvö utstickande i Byasjön, kan man se rester av en medeltida borg, Truedsholm, med husgrunder, vallar och vallgrav. Truedsholm uppfördes sannolikt vid medeltidens slut. Den utgjorde en viktig försvarsanläggning i det dåtida danska riket. Härifrån kunde en färdväg mellan kusten och skogsbygden bevakas. Runt borgruinen finns öppen betesmark med spridda träddungar.

Källa: www.lanstyrelsen.se

Vägbeskrivning

Senast uppdaterad 2009-05-31 10:20
 
Öströö Kvarn PDF Skriv ut

Om du har rent mjöl i påsen kan du ta dig en titt runt Öströö Kvarn. Kvarnhuset är i tre våningar och innehåller ett imponerande kvarnhjul med en diameter på 6 (!) meter. Det finns två stenpar. Vilket arbete det måste ha varit att byta ut de slitna stenarna....

Nedanför fördämmningen i ån finns en Ålkista. En sägen säger att där fångades en "Ålakung" en gång. Den var stor, hade man och gnäggade som en häst. Om halsen hade den en silverring. Ålen släpptes fri igen, efterstom det bringade otur att fånga och döda en ålakung.

Vägbeskrivning

Senast uppdaterad 2009-05-31 10:22
 
Pojkastenen PDF Skriv ut

Invid Dagsås kyrka står "Pojkastenen". Känn på ovansidan av stenen och låt fingrarna följa med i de avlång fördjupningarna och groparna. Hur har de hamnat där? Vem har gjort dem? Det finns i alla fall två teorier:
Sliprännorna har uppkommit i samband med slipning av stenredskap och vapen. Skålgroparna har en religiös-kultisk innebörd.
En mer modern historia om stenen berättar att sliprännorna har gjorts av pojkarna i avgånsklasserna på Dagsås skola - därav namnet "pojkastenen".
Din egen fantasi får väl avgöra vilken teroi du tror på!

Vägbeskrivning

Senast uppdaterad 2009-05-31 10:23
 
Kyrkan i Dagsås - reste sig som fågeln Fenix ur askan PDF Skriv ut


Lördagen den 7 januari 1912 eldade man i kyrkan så att det skulle vara varmt inför gudstjänsten på trettondag jul. Murstocken höll inte emot och det uppstod en våldsam brand som när den var släckt lämnade endast murarna kvar av medletidskyrkan. Det var en fattig församling men målmedveten när det gällde återuppbyggandet. Den 3 november 1914 så invigdes den nya kyrkan efter ritningar av arkitekten Axel Lindegren. Den här gången med ett stentorn istället för ett av trä för att vara på den säkra sidan. Kyrksilvret hade klarat sig och man fick många donationer däribland en kopia av den gamla dopfunten skänkt av friherre Bogislav Klingspor på Öströö. Av malmen från de två klockorna som smält vid branden gjorde Götaverken i Göteborg en ny kyrkklocka som nu hänger ensam i tornet.

Passa även på att se Pojkastenen och Skrapefinas Backstuga.

Hemsida: www.svenskakyrkan.se/default.aspx?di=22127&documentid=31762

Vägbeskrivning

Senast uppdaterad 2009-06-26 10:14
 
Kyrkan i Sibbarp - en välbevarad medeltidskyrka PDF Skriv ut

Kyrkan uppfördes på 1200-talet med ett långhus och ett smalare kor. Det förlängdes i början av 1800-talet. Ett vapenhus tillkom 1911. Inne i kyrkan finns det ett välbevarat triumfkrucifix daterat till sent 1400-tal eller tidigt 1500-tal. En fristående klockstapel finns omnämnd sedan slutet av 1600-talet men då som gammal och skröplig. Dagens rödmålade klockstapel är i desto bättre skick. Länge fanns det bara en klocka i stapeln men den anses vara desto äldre med ungefär samma datering som triumfkrucifixet. 1940 gjöts den andra klockan bekostad av församlingsbor. Att man inte ersatte klockstapeln med ett torn eller rentav byggde en ny kyrka tyder på att det inte var en rik bygd. Predikstolen är från ca år 1600 i renässansstil. Dopfunten är från början av 1600-talet och försedd med dansk text.

Vägbeskrivning

Senast uppdaterad 2009-05-31 10:24
 
Skrape Finas backstuga PDF Skriv ut E-postadress

Skrape Finas backstuga i DagsåsI Halland finns två stycken backstugor bevarade. En av dem är Skrabe-Finas i Dagsås, här bodde fram till början av 1900-talet sex personer på en yta av nio kvadratmeter.

Hugo Gabrielsson son till Fina bodde här till 1968, då han flyttade till ett nytt hus ovanför backen. Samma år överlät Hugo stugan och en bit mark till hembygdsföreningen. Föreningen fick i samband med överlämnandet en summa pengar av Hugo till renovering av den kulturhistoriska byggnaden. Ingrid och Erik Larsson var två av många eldsjälar i hembygdsföreningen som såg till att byggnaden i dag är i det fina skick.

Ingen vet hur gammal stugan är, men sannolikt är den byggd för ca 120 år sedan. Hur alla fick plats på nio kvadratmeter är en gåta. Fina klarade försörjningen med att hjälpa bygdens folk med att tvätta, spinna, sticka etc. Hon plockade blåbär och blommor som såldes. Fina var en sann blomstervän, vilket trädgården vittnar om. Under Finas säng hade hönsen sitt härbärge. På vintern blev det kallt i stugan. Någon isolering existerade inte. Fina dog 1957, 89 år gammal.

För visning kontakta Bodil Erlandsson Telefon 0340 - 45080

Vägbeskrivning

Senast uppdaterad 2009-05-31 10:21
 
Långanskogen PDF Skriv ut

Långanskogen - Emmastugan i ÄstadLånganskogen i Ästad är ca 200 år gammal. Den kallas också Emmastugan efter Emma, som bodde där till 1978. De sista åren bodde Emma på Storegården i Tvååker. Hon avled 1981. Innan sin död överlät Emma Långanskogen med lösöre till Hembygdsföreningen i befintligt skick. Byggnaden reparerades och blev senare av länsstyrelsen förklarat som byggnadsminne.

Hela huset är som ett långt tåg, längst upp är snickarboden, ladugård, kök, storstuga, kammare och svinhus. Emma försörjde sig på att hjälpa folk i bygden med bakning och slakt. På sommaren plockade hon svamp och bär till försäljning. Emmas far Elias, var en mycket duktig snickare. I snickarboden tillverkade han allt från vagnshjul till trätofflor. Alla verktyg, som Elias gjorde själv, finns bevarade i snickarboden. Föräldrarna dog i mitten på 30 talet.

För visningar kontakta Hans-Olof Inghammar tel. 0340 - 46013

Vägbeskrivning

Senast uppdaterad 2009-05-31 10:09